Lettland föreslår höjd åldersgräns för spel till 21 år i omfattande reformpaket

Lettland står inför en betydande förändring av sitt regelverk för hasardspel. Den 21 oktober 2026 gav landets budget- och finansutskott sitt principiella godkännande till ett lagstiftningspaket som har legat på is i över två år. Lagförslaget, som ursprungligen hänvisades till utskottet av parlamentet den 26 september 2024, går nu vidare till den 15:e Saeima, som kommer att avgöra om de föreslagna skyddsåtgärderna ska slutföras, ändras eller förkastas.

Reformpaketet är omfattande och riktar sig till både detaljhandels- och digitala sektorer för att förbättra spelarskyddet. En hörnsten i förslaget är att höja minimiåldern för hasardspel från 18 till 21 år. Dessutom skulle personer under 18 år förbjudas att köpa lotter i butik, vilket harmoniserar den fysiska marknaden med den befintliga 18-årsgränsen för onlinelotterier. Dessa åtgärder återspeglar en växande politisk konsensus om behovet av att skydda unga vuxna från potentiella spelrelaterade skador.

Siffror och fakta

Den föreslagna lagstiftningen introducerar strikta tidsmässiga gränser för spelverksamhet. Detaljhandelsplatser skulle omfattas av en obligatorisk stängning mellan kl. 06.00 och 09.00, med undantag för vadhållningsinsatser. Onlinespel möter ännu mer specifika restriktioner: ett tak på 21 timmars spel inom ett 24-timmarsfönster. Denna gräns gäller oavsett om tiden tillbringas i en sammanhängande session eller delas upp över flera sessioner. Branschdata tyder på att denna gräns sällan nås, då endast fem eller sex individer når taket årligen.

Ekonomiskt sett står mycket på spel. Den licensierade onlinemarknaden i Lettland genererade uppskattningsvis 170 miljoner euro förra året, medan den illegala marknaden tros vara värd omkring 62 miljoner euro. Branschorganisationen varnar dock för negativa konsekvenser. Till exempel vill lagförslaget höja det minsta antalet spelautomater i en hall från 20 till 25. Bara denna förändring skulle kunna tvinga fram stängningen av cirka 30 hallar, sätta 240 jobb i riskzonen och minska de årliga skatteintäkterna med cirka 4,46 miljoner euro.

Bakgrund

Aiva Vīksna, ordförande för budget- och finansutskottet, medgav att lagstiftningen har blivit något föråldrad sedan arbetet inleddes 2019. Trots detta förespråkade hon att processen skulle fortsätta.

"Förslaget har blivit föråldrat, men lagstiftare bör förbättra det istället för att starta om processen." - Aiva Vīksna, ordförande för budget- och finansutskottet

Utöver ålders- och tidsgränser kräver lagförslaget ett personligt spårningssystem för alla spelare. Operatörer måste registrera speltid, insättningar och vinster med hjälp av ett personligt kort eller ett likvärdigt digitalt system. Om övervakningen tyder på en risk för beroende förväntas operatören ingripa och begränsa fortsatt spel. Även om Lettlands handelskammare stöder personlig riskövervakning, förblir de motståndare till 21-timmarsgränsen och de högre minimikraven för spelautomater.

Varför det är viktigt för tyska spelare

För spelare i Tyskland fungerar denna utveckling i Lettland som en påminnelse om de olika regulatoriska ansatserna inom EU. Medan Lettland överväger att höja spelåldern till 21 år, bibehåller Tyskland gränsen vid 18 år enligt det statliga fördraget om hasardspel 2021 (GlüStV 2021). Det lettiska fokuset på individuell övervakning och tidsgränser återspeglar dock de strikta kontroller som redan finns på plats i Tyskland via LUGAS-systemet. Tyska spelare är redan vana vid en månadsinsättningsgräns på 1 000 euro och en insatsgräns på 1 euro per snurr på virtuella slots, åtgärder som kan sägas vara mer restriktiva än de föreslagna lettiska tidsgränserna.

Vad det innebär för GGL-licensierade casinon

Casinon som licensierats av den tyska tillsynsmyndigheten (GGL) verkar redan under några av världens strängaste krav på transparens. Det lettiska förslaget att förlänga lagringen av video från sju till 30 dagar och standardisera skyltning är förenligt med trenden mot reglering med hög synlighet. För GGL-licensierade operatörer belyser den lettiska situationen vikten av att balansera spelarskydd med marknadens konkurrenskraft. Om regleringarna blir för betungande finns en legitim rädsla för att spelare ska migrera till den oreglerade marknaden – en oro som delas av både lettiska och tyska branschexperter.